Mannerheim och Min Farfar

Det var för ganska länge sedan följande passage utspelade sig på någon av Helsingfors gator. Överstelöjtnant Min Farfar var ute på promenad med sin familj. De spatserade fram i allsköns ro och hälsade till höger och till och med till vänster, som man gjorde på den tiden. Plötsligt stelnade övl Min Farfar, som var klädd i uniform, till och drog in hela familjen i en gränd. När familjen försynt frågade vad som stod på pekade han tyst ut mot gatan.
Marskalk Mannerheim steg ut ur en bil bara några meter från dem.
- Passerar jag honom klädd så här måste jag ju stanna och göra honnör, och det vill jag inte, sade Min Farfar.
Om han var ängslig för att Marsken skulle gå till någon form av handgripligheter vet jag inte. Det förtäljer inte historien, som man plägar säga.
Han lär ju ha haft ett gott öga till herrar i uniform, Marsken.
Mer om detta i kväll, då vi får se Mannerheim i korsett på teve!
Mycket nöje!
Han

PS
Bilden ovan är en detalj ur den oljemålning som förärades Min Farfar på hans 50-årsdag, år 1947. Det är han på bilden, förstås. Klädd så som han inte ville visa sig för Mannerheim... Målningen hänger nu hos oss.
DS