Det var inte alls så dåligt!

Eller har vi blivit okänsliga?

Jämfört med hemgjord ostfondue kanske den här snabbversionen var lite mildare, snällare på något sätt. Men helt klart godkänt. Och vinet var gott! Riktigt gott!

Hon

Gammal mat

Han glömde visst nämna att vi inte bara drack här om sistone. Vi åt minsann också! Och det var helt ok, riktigt gott faktiskt. En räkpasta med färsk citronmeliss och timjan i sås på creme fraiche. Ja och vitlök förstås. Räkorna lades i till sist för att inte bli hårda. Även om två italienska flickor på utbyte en gång lärde oss att andra alternativet är att låta räkorna puttra över 30 minuter i såsen. Vårt tålamod klarar inte av sådant, så vi kör med sista sekunden tricket i stället.

I kväll blir det Lidls ostfondue. Men vi har GOTT VIN! Vårt tålamod har tydligen gett upp också här. För nog inser vi att dessa engångspåsar är långt ifrån den fondue som vi omsorgsfullt tillredde från grunden, i vår ungdom. Men det var då. Nu har vi bråttom för livet är kort och det gäller att skynda.

Kanske återkommer vi till hur det hela smakade. Om vi hinner.

Hon

Ett par godingar

Då det förlängda veckoslutet var över och vi var hemkomna i god ordning, var det en sällsam njutning att få pysa upp ett par kapsyler och njuta av gott öl. Det har blivit en del Lidls öl nu på stugan... Ingen kulinarisk upplevelse precis, men för det mesta ett bättre alternativ än den vanliga inhemska bulkkaljan.

__________________________________________________


Först ut var Brooklyn Local 1, från det amerikanska bryggeriet Brooklyn Brewery. En ståtlig butelj med ingalunda kapsyl alls, utan naturkork.

Grumligt öl med färg av aprikosjuice och med sammetslent vitt, långvarigt skum.
En behaglig sahtiarom av banan och apelsin dyker upp i början och fräschören är påfallande. Mycket mera doft än så tränger inte genom det täta skumlocket.
Smaken blir en stor, nästan luxuös explosion i munnen av humle, aprikos, druvskal och en mycket värmande eftersmak av god, balanserad alkohol och blommig humle. Märkligt nog blir ett drag av veteöl som intryck beständigt.
Ett karaktärsfast, blommigt, läskande allroundöl.
Dyrt var det, nästan tisikan för 0,75 l. 9 % alkoholhalt.

Följande man till rakning var Snake dog IPA från Flying dog, ävenså från Förenta staterna.

Konjaksfärgat med tunt skum som ser ut som Koffens, Karjalas eller Lapin Kultas... Doften är utsökt med fina humletoner som dominerar. En aning jästsyror och knäck märks och rentav honung samt parfymer från en blomstrande sommaräng.
Smaken är fin med en vag sötma och smörighet som fort övergår i fruktig jäst med sin syrlighet och sedan vräker sig humlen på och skapar en klassisk mycket torr avslutning som i sanning heter duga.
Vid den andra klunken har man emellertid redan vant sig och i det skedet smyger sig någon litet halvunken bismak in i bilden och förorsakar huvudbry.

0,355 l flaska, 7,1 % och 3,53 euro exakt.

Om inte annat så är bägge ölen utmärkta till chips tack vare sin stora beska!

Han

Sportlov och verklighet

Sportlovet VAR trevligt. Och i morgon börjar jag jobba. Andra fortsätter njuta.
Ja, fan också. (Förlåt mamma! Jag vet att du hatar när jag svär och jag vet att du tidvis läser vår blogg och jag inser att det stämmer att man aldrig blir vuxen, för mors vakande öga följer en från vaggan till graven. ;)) Så är det. Med såväl mor som jobb. Och jag har glädjen att älska dem båda! Fast jobbet skulle jag nog leva bra med i lite mindre doser just nu.

Fuskbrasa i väntan på skorsten. Sportlovet har, trots begränsad tid och begränsad mängd snö och sol, bjudit på en hel del välförtjänt avkoppling.

Tidsfördriv......

Och lite omotiverade sommarköksvyer:

Knivarna är loppisfynd från senaste sommar. Vassa och fina.

Och Han och Hon tog sig en promenad på isen. I väntan på värmen, simturerna och värmen.

Hon

Moderskap...

...är tidskrävande. Och aldrig trodde jag att jag skulle komma att identifiera mig med visor och vissångare som denna.



Men så kan det gå.

Hon

Hav förtröstan?

Hej, hej, hej, väldigt mycket hej till alla och envar!
Fisksoppan har nu tagit slut och vi har krupit ihop och däckats av influensa och kyla och is.
Det är vidrigt.
Tänk att det alltid ska vara så att man först får njuta av en snöfri och mild förvinter, men lik förbannat kommer den här steadystateminusgraderskylan ändå förr eller senare. Varmare klimat, my ass! Vi luras att tala om hur skönt det är utan mängder av snö och massor av kyla, och just då vi hunnit dra en suck av lättnad dyker den upp, vintern, med all sin kraft. Dag ut och dag in, samma sak, kyla, snö och is, kyla, snö och is.
Oxveckorna är i sanning tunga.

Han