Känslodvärgar och IQ-monster

Vilket väger tyngre? Själens balans eller akademisk slutexamen?

Vi Finländare är bra på att leva upp till prestationssamhällets förväntningar. Den Finländska sisun och de hopbitna tänderna har fört detta folk framåt i alla tider…Läroplanerna för de små dagisbarnen stipulerar mål för de kognitiva färdigheterna som skall uppnås för att effektiviteten och smartheten skall ha en möjlighet att ta över livet i ett så tidigt skede som möjligt. Det finns mängder av pedagogiska leksaker som skall lära våra barn att utveckla den mekaniska intelligensen. Vi pusslar, spelar och stimulerar.

Och ändå, om miljön är normalt omväxlande, kommer de kognitiva färdigheterna att komma nästan av sig själv. Barnets nyfikenhet kommer att leda henne fram. Medan de känslomässiga färdigheterna kan kapslas in, tvina bort och förbli outvecklade utan aktivt stöd från oss vuxna. Det är inte självklart att barn växer upp till empatiska, kännande vuxna. Det krävs aktivt arbete och lång träning.

Barn behöver märka att deras känslor har betydelse, de behöver få hjälp med att reglera dem och de behöver så småningom ord för dem. När man faller ner i ett svårt känsloläge räcker inte nödvändigtvis en öppen famn. För att föra utvecklingen framåt är det a och o att känslorna får namn. Det krävs stort tålamod och stor empati. Det är inte lätt att ändra riktining.

Halleluja! Det kom från hjärtat!

Hon

Här ett boktips:

Rosor i ett sprucket krus...

Plantagen har öppnat här i våra trakter. Full rusning i enda söndagsöppna butiken och vi var med och rusade! Hem kom vi med rosor, svarta sopsäckar och fröer. Nu skall vi så kinesisk gräslök och andra örter. När det blir varmare kan vi gå ut o.s.v.

Hon

Bitter som i öl och fitta

Nu har vi fått tag i två omtalade bittra saker, boken Bitterfittan och ölet Bedarö Bitter.
Frågan är vilkendera som skänkte större njutning.
Boken har Hon bara läst de första tjugo sidorna av och det verkar lovande: Att vara gift är som att ha en blåsa på tungan, som man är tvungen att känna på hela tiden, trots att det svider. Det låter realistiskt tycker Hon...


Han - för sin del - har bekantat sig med det
svenska ölet Bedarö Bitter.
Ölet är bryggt av Nynäshamns
Ångbryggeri och är en överjäst
bitter ale, 0,5 l, 4,5 %.
Nästan 5 euro i Citymarket i
Sello, Alberga. Men det är det värt.
Ölet är orangefärgat med en trevlig, gräddig skumkrona.
Doften är präglad av humle och blommor.
Påfallande stark, synnerligen läcker humlesmak med
mycket torr avslutning.
Det här är inget för en nybörjare, men himmelriket
för en vän av välhumlat öl.
Törstsläckare, perfekt post bastum.

Hon & Han

Zambezi

Igår såg jag teaterföreställningen Zambezi, på Alexanderteatern i Helsingfors. Och det var bra!

För flera år sedan lekte jag i studiesammanhang med samma tanke, då jag tillverkade en s.k. utgångspunkt för mina studerande där de i smågrupper skulle bearbeta ett case med en finländsk flyktingfamilj på väg till Irak, som var det enda land som tog emot dem.

På Kassandras hemsida (http://www.kassandra.fi/zambezi/svenska_html)
står följande att läsa:

"Zambezi är ett karnevalistiskt skådespel om en finländsk flyktingfamiljs äventyr i Afrika.
Det är sent 2010-tal. I landet Zambezi, någonstans i Afrika, väller flyktingströmmarna in från Europa, lagligt och olagligt. En natt kommer en finländsk familj över gränsen: pappa tandläkaren, mamma bankdirektören, två döttrar och en mormor. Efter en lång och strapatsrik färd hoppas de finna trygghet, men möts av de lokala invandrarmyndigheternas misstänksamhet och kallsinne.
Familjen försöker anpassa sig till det zambeziska samhället, där allt är nytt och främmande: språket, kulturen, religionen, vardagslivets små detaljer. Hur lyckas de? Får de arbete, vänner? Kan de småningom bli hemmastadda zambezier, eller kommer de alltid att längta tillbaka till Finland?
Zambezi är både komedi och drama, med satir och starka känslor. Och med mycket musik; exotiska rytmer blandas med våra gamla kära sånger: Sylvias julvisa, Kotimaani ompi Suomi, Vem kan segla förutan vind ..."

Föreställningen är övervägande finsk, även om andra språk också är representerade.
Bilden från Kassandras sida.

Hon

Gatukök hemma

Nu blir det snabbmatstips. Kinamat på mindre än en halv timme.
Okej, okej, medges...det kanske inte ser ut som värsta gourmetfödan. Men have I got news for you, kids. Det är det inte heller!
Den här rätten är en högst finländsk variant på en vardaglig nudelrätt från Kina, t.e.x från Jiangxi. Och den har äkthetsstämpel. Våra vänner och grannar Bing och Xiaolan har bekräftat.
Jag säger: Finns det en ljuvligare doft än den från vitlök, chili och ingefära som får fräsa i olja några sekunder i het wok? Nej, just det, det finns det inte.

Här kommer receptet för en familj.

400 gr malet kött av valfritt djur
En bit ingefära, litet större än en valnöt
1 halv vitlök
Ett rejält knippe gräslök (egentligen kinesisk vitlöksgräslök...)
(Röd chili)
Högst ordinär spagetti

Koka pastan enligt bruksanvisningen.
Hetta upp en skvätt olja i en wokpanna. Fräs finhackad vitlök och ingefära (samt finhackad chili för den som vill) en stund. Tillsätt köttet och låt det bli färdigt. Klipp i gräslöken. Krydda efter behag med sojasås, litet balsamvinäger och sesamolja, en viktig krydda för att få den rätta kinesiska touchen.
Blanda detta med den kokta, heta spagettin.

Färdigt.

Han

Trappan är VIT nu!

Vintern är här! Allt utanför är kaos. Bilar och bussar ligger huller om buller i dikena, tillsammans med de snötäckta tussilagoknopparna. Tonårsbarnen försenade sig flera timmar till skolan, då bussarna inte tog sig fram och turer var inställda.

Här hemma är det lugnt. Sitter och jobbar med kardemummakaffet rykande och doftende ur koppen och njutande av vetskapen att trapprojektet är över. Opraktiskt vit lyser trappan och golven skriker, mer än vanligt, efter färg de också. Den döende hunden mår dock ganska bra igen, vilket gör att golvprojektet kanske får vänta en tid. Hundklor river och skär så infernaliskt, i varje liten golvplanka.




Som ni ser på bilden nedan målades trappstegen i omgångar. Hela måleriet sköttes alltså medan trafiken i trappan var i full gång. Endast hunden fick vi hindra. Eftersom hon är så gammal och sjuk föredrar hon att inte allt för lättvindigt ge sig upp och ner annars heller, så det gick vägen utan allt för omständiga arrangemang.

Hon

Äppelträd blommar inte i mars

Vår presentationsbild högst uppe är ännu ett exempel på den tillrättalagda tillvaron i bloggvärlden.
Bilden är tagen för en tid sen. Nej, inte i fjol somras, då hade nämligen våra äppelträd inte en endaste blomma någonstans någonsin. Inte en enda, whatsoever. Följaktligen växte det inte ut några äppel heller, inte ett enda jävla äppel alltså.
För ett par år sedan var det däremot just så där nätt som bilden visar.
Men inte heller nu blommar äppelträden. De kommer inte att göra det på flera månader. Till yttermera visso har för i morgon utlovats den här vinterns värsta snöstorm. Kalas! De tecken på liv som något äppelträd mot förmodan redan skulle visa kommer att få sig en rejäl törn i morgon, vill jag lova. De små knopprudiment som låtsas puta fram blir förmodligen ihjälskrämda i morgon. Det blir knappast äppelblom i år heller... Överhuvudtaget.
Men på vår blogg blommar äppelträden alltid, för evigt, halleluja, amen.
Nåväl.



Under helgen som var tuttade vi på en hög kvistar och sånt på stranden vid bastun på sommarnöjet. Det blev en fin påskbrasa som vi matade med brännbart i flera timmar.
Där grillade vi korv och bananer med choklad.
Senare blev det bastu.
Samtidigt måste det vara öppen eld också inne i stugans spis för att den skulle bli övernattningsduglig.
Så vi har bekantat oss med elementet elden minsann. Skärselden!
Men om våra själar renats får förbli osagt...

Han

Så går en påsk från våra liv...

...och kommer aldrig åter!
God mat, påskägg, några gäster och rökig vistelse på stugan (bilder på påskbrasorna kommer senare) är avnjutna.

Veckan som väntar är full av utmaningar:
- Släktens lilla baby skall opereras - alla gudar vare med henne!
- Relationer skall skötas och vårdas - gud vare med oss!
- Tuppar skall gala och häxor skall brännas - förbarma er över dem!

Hon

Minnen

Påsksöndag.

Tavlan på bilden är en litografi av Rafael Wardi, samma konstnär som avporträtterade Tarja Halonen. Porträttet väckte blandade känslor, om ni minns. Konstverket här heter "Muistoja 2" och är ett i serien av tre, där Wardi beskriver minnenas, och därmed livets förgänglighet. "Muistoja 1" föreställer samma motiv, men är full av färger och skarpa linjer. Färgerna avtar med stigande nummer och trean är därmed en mycket blek, färglös version. Han målade serien i samband med att hans hustru insjuknade i alzheimer.

Verkligheten och minnena drar inte alltid ett. Det kan man konstatera, med eller utan alzheimer. Illusionen om det goda livet visar sig tidvis vara tomhet.
Dröm kan bli mardröm, eller kanske tvärtom. Vi får väl se.


Hon

En orgie i pasha

Den långa fredagen lider mot sitt slut.
Middagen i afton har bestått av fisk, för att inte störa friden och för att fortsättningsvis idka en asketisk livsföring... En akvavit unnade vi oss dock, i mina svärföräldrars goda sällskap.
Desserten var hämtad från de ortodoxa nattfesterna som vid det klockslag detta skrivs, alls ännu inte hunnit inledas. Det var pasha, denna underbara excessiva härlighet som sammanför så många av de mest förbjudna ingredienserna. Ägg, grädde, socker, smör... Härligt, härligt.

Ett recept här nu, som gott och väl räcker för 6 personer. Jag gjorde dubbel sats och vi var 7 ätande i kväll. Nu står vi med en pashaklump som heter duga och som räcker till annandagpåsk, minst.

200 g smör
2 dl socker
250 g kvarg
1 äggula
1-2 tsk vaniljsocker
saften ur en apelsin
rivet skal från apelsinen
2 msk hackad mandel
2 msk russin
2 dl vispgrädde
hallon

Häll ut vätskan ur burken med kvarg. Finfördela russinen med en vass kniv, eller klipp dem i mindre bitar. Vispa smör och socker poröst. Tillsätt kvarg, äggula, den vispade grädden, vaniljsocker, apelsinsaft och -skal, hackad mandel och russin. Häll blandningen i t.ex. en sil som är beklädd med en tunn bomullsduk (tygblöja). Låt rinna av minst ett dygn i kylskåp. Stjälp ut pashan på ett serveringsfat och dekorera med hallon.

Det är fullmåne i natt.
Många av oss i världen kan inte sova, utan vankar omkring med underliga tankar och plågsam tröstlöshet. Vi stirrar ut genom fönstret och ser skuggor och väsen och rörelser som oroar och skrämmer oss. Osäkerheten blir vår följeslagare hela natten och de första ljusstrimmorna kommer som lugnande frälsare.
Så kan det vara att vara människa.
Glad påsk!

Han

Snuskigt Gott

Femtonårig dotter skulle baka. Ville pröva något nytt och antog receptet vi hittade på Bondhustruns blogg för en tid sedan! (http://bondhustrun.blogspot.com/)
Tack för det! Lätt som en plätt och jättegott! Så baka människor, baka. Det lönar sig!

Bond-Mormors banankaka
100 g rumsvarmt smör
3 dl socker
Rör ihop!

2 ägg
4 msk gräddfil (vi råkade ha kvarg, så vi tog det)
Tillsätt till smörsockergeggan

3 dl mjöl
1 tsk vaniljsocker
1 tsk bikarbonat
Blanda de torra ingredienserna i en skål, rör sedan ner dem i den kletiga blandningen

2 bananer - så bruna som möjligt
Mosa dem, rör ner i smeten

Mörk choklad (ungefär 1/2 platta hushållschoklad blev bra)
Blanda ner de nonchalant brutna bitarna i smeten och rör lika nonchalant. Det går att lämna bort chokladen men då blir kakan bara god, inte snuskigt god!

Häll smeten i smord och bröad form, grädda i nedre delen av ugnen.
175 grader, cirka 45 minuter. Kan ta närmare en timme.

Och Bondhustrun skriver:
"Den blir brun och fin. Kanterna är godast. Vält gärna upp den på ett bakplåtspapper som är sockrat, så blir den ännu tjusigare och så spiller man små små strösockerkorn på sig medan man äter. Det är charmigt."

- Vilket vi givetvis gjorde! Både sockrade och spillde.

Hon

Vi äro tusenden

Morgondagen var lång för Jesus.
Många andra led före honom, på olika sätt.
Många andra led efter honom.

Tältprojektet var en stor musikalisk och vänsterinriktad teaterföreställning som turnerade i Sverige år 1977. Med sig hade artisterna ett cirkustält. Föreställningen handlade om den svenska arbetarrörelsens historia, allt sedan mitten av 1800-talet.

Vi här på Sopporna vill hedra den över trettio år gamla idén med ett citat. Ett citat ur sången Vi äro tusenden, där solisten var Totta Näslund, salig, salig i åminnelse... Läs om tiggaren och hans syn på hoppet framtiden sägs erbjuda. Och föreställ er Näslunds bärande stämma, med betoning på varje konsonant!

Så rullar historiens hjul och spinner ett nät av människors liv

Så etsar sig ögonblick fast och bränner en bild av förrunnen tid

Så bildas en gnistrande väv som berättar om klassernas kamp

Så håller en tiggare fram sin dåtid och nutid i samma hand

Så börjar historien nu och framtiden är idag, idag!

Här, förstår ni, kommer kören in och för sången in på den nu-/dåtida klasskampen!
Kampen som fortfarande förs, till höger och vänster, med ord och med tillhyggen, i tysthet och på gator och torg.

Vi äro tusenden

Som levt i ofrihetens tid

Vi äro tusenden

som beslutat oss ta strid...

Må påskalammet smaka. Må offerlammet skänka oss frid och ro att föra vår kamp!
Tiden är inne. Det ljusnar - men alltid kommer natten!

Han

Påskapyssel?

Nu skall den fula gamla trappan bli vit, vit, vit. Har tänkt mig detta som ett lämpligt påskprogram men är inte helt säker på om den övriga familjen tänker lika. Läste ett tips i någon tidning en gång för länge sedan: Om man börjar med att måla vart annat trappsteg och låter torka innan man ger sig på resten, kan man röra sig upp och ner i trappan, vilket kan ses som praktiskt om man som vi, skall bo och leva i huset medan färgen torkar.

Mat skall det förstås också bli i påsk och kanske någon kladdig och klottig kaka. Eventuellt den här banan&lime kakan som 15-årig dotter brukar baka. Eller så nöjer vi oss med pasha. Fet, god och söt pasha!

Hon

Sandvargen

Har ni bekantat er med Sandvargen och Zackarina? Om inte rekommenderar jag varmt ett möte! Har ni en 5-10 åring i familjen eller bekantskapskretsen att göra bekantskapen tillsammans med, är det ännu bättre. Dessa böcker av den åländska författaren Åsa Lind, har rönt stor glädje i vår familj. Böcker som ger utbyte också för oss vuxna. Sjuåringen har fått dem lästa för sig i flera repriser och nu knagglar hon igenom dem på egenhand.

"-Va? Blåmärke? sa Sandvargen. Vad är det?
- Såna här, sa Zackarina.
Hon visade Sandvargen sina färggranna ben och berättade. Det största hade hon fått när hon hoppade från gungan i värsta farten, och det gröna när hon cyklade i kapp med grannens katt.
- Eller förresten, sa Zackarina. Det kanske var när jag klättrade på taket till vedboden.
- Och det där lilla lila då? sa Sandvargen.
- Det fick jag när jag flög flygande hängmatta, sa Zackarina.
Sandvargen nickade.
- Nu förstår jag, sa han. Blåmärken är en sorts medaljer som man får när man gör farliga saker, eller hur?
Medaljer? Zackarina sträckte på sig.
- Ja, just det, sa hon. En sorts modighets medaljer."

(Sandvargen, 2002)

Hon

Dansar med vargen på rosor

Du min varg!
Rosor till Han en dag som denna!

- 19 år under samma tak.
- 18 år sedan vi förlovade oss under äppelträdet och det var betydligt mera vår i luften än idag.
- Tre barn och stor lycka!
- Sju sorger och åtta bedrövelser.
- I berg- och dalbanans sista vagn går det undan...
- Hurra för oss!
- Idag och i evighet - Amen!

Hon

Mannerheim och Min Farfar

Det var för ganska länge sedan följande passage utspelade sig på någon av Helsingfors gator. Överstelöjtnant Min Farfar var ute på promenad med sin familj. De spatserade fram i allsköns ro och hälsade till höger och till och med till vänster, som man gjorde på den tiden. Plötsligt stelnade övl Min Farfar, som var klädd i uniform, till och drog in hela familjen i en gränd. När familjen försynt frågade vad som stod på pekade han tyst ut mot gatan.
Marskalk Mannerheim steg ut ur en bil bara några meter från dem.
- Passerar jag honom klädd så här måste jag ju stanna och göra honnör, och det vill jag inte, sade Min Farfar.
Om han var ängslig för att Marsken skulle gå till någon form av handgripligheter vet jag inte. Det förtäljer inte historien, som man plägar säga.
Han lär ju ha haft ett gott öga till herrar i uniform, Marsken.
Mer om detta i kväll, då vi får se Mannerheim i korsett på teve!
Mycket nöje!
Han

PS
Bilden ovan är en detalj ur den oljemålning som förärades Min Farfar på hans 50-årsdag, år 1947. Det är han på bilden, förstås. Klädd så som han inte ville visa sig för Mannerheim... Målningen hänger nu hos oss.
DS

Kyrkodag utan högmässa

Här kommer några ölnoteringar från de närmaste dagarna, varen så vänliga.
Jag har jobbat hårt för er skull här! Tänk er att sitta och smaka genom ett så kraftigt sortiment som den här trion här nere. En del av dem på en söndag - kyrkodag!! Frun får dricka vin, hon...


Nøgne Ø:s #100, 0,5 l, 10% (sic!), 7,57 euro (sic!). Norge.
Kaffebrunt öl med medeltät långvarig skumkrona. Vinös doft med inslag av tryffelsvamp, kaffe och kemikalier.
Stor fyllig smak med toner av salmiak och bränt socker. Vinös eftersmak med torr beska och litet bittermandel. Gott, men kanske litet för mycket av det goda. Och på tok för högt pris! Men köp en flaska för sakens skull och dela den med någon eller några andra.


Bornem Dubbel, 0,33 l, 7%, 2,67 euro. Belgien.
Tefärgat öl med luftigt skum. Stor doft av torkad frukt, smörkola och örter.
Smaken mild och god med intressant mellanspel av syror som avtar snabbt. Svag eftersmak av humlebeska.


Ridgeway of Oxfordshire Blue, 0,5 l, 5%, 3,57 euro. England.
Här har vi det! Detta har jag längtat efter!
Med sin bottensats från flaskan i glaset blir detta öl ett svagt skummande, halvsimmigt brungult öl med omisskännlig doft av jäst och humle. Smaken är fantastisk god med just de brytningar mot citrus och örter (härstammande från humlesorten) som återfinns i skotska Harviestouns prisbelönta Bitter & Twisted.
Skaffa detta öl till påskens sill och rökta fårfiol. Hinner ni inte, ta det till första maj!

Frid!

Han

Ibland stinker vardagen

Antingen fastar man, eller så föräter man sig. Den gyllene medelvägen är svår att vandra, den breda lockar mer än den smala. Fet mat är att föredra framom ingen mat.
När man första gången sticker ner handen i en påse chips vet man att den dras upp igen då påsen är tom och ångesten stor...

Den förfärliga fulingen på bilden ovan skulle intas med det här vinet:

För 7,98 euro får man en flaska Gracia de Chile Malbec. Årgången är 2007, druvan förstås Malbec. Vinet är ungt röd-violett till färgen och har en behaglig doft av mörka, söta bär, jord och mineraler. God smak med utpräglad syra och tydliga tanniner. Kunde dock ha litet mer sötma.
Till osten, som heter Shropshire Blue (England), och som inte är så elak som den ser ut, passade vinet egentligen bra. Sältan i osten dämpade syrorna i vinet som kändes balanserat och sötare. Ett klart matvin, alltså.


Men så plockade vi fram en flaska öl, en pinfärsk nyhet på Alko, Bornem Dubbel, ett klosteröl från Belgien. 7 % och 2,67 euro för 0,33 l.
Det här ölet var verkligen gott till den salta osten från England! Jag återkommer till en närmare analys av det här ölet senare idag.
Då maten är fet, salt och kraftig kan ett vin ibland kännas litet tungt. Då är det skäl att komma ihåg ölet som alternativ.
Botanisera bland ölen på Alkos eller butikernas hyllor. Välj något annat än det du brukar.
Och ett tips: Köp ett öl på Alko som heter Young´s Double chocolate och servera det svalt till en enkel, kladdig chokladtårta.
Du kommer inte att ångra dig.
Du kommer att tacka mig!

Han

Fastetider

Idag flyger de finska påskhäxorna till Blåkulla. Virvon, varvon, tuoreeks, terveeks…

Och snön vräker ner, som vore det januari.

Det är fastetider.

FASTA

Livet krossar mig bakifrån

Ett slag i ansikte

utan förvarning

Hur släpper man taget?

Vågar lyssna

till sig själv

med risk för att möta sitt jag bakom försvaret

Att fasta är att avstå

eller att stå för

Stå för rätten att ha drömmar

Avstå rätten att lyckas

Vem skall lyfta mig ur detta?

Hon

Andra bullar!

Släpp taget och ta itu med ditt liv människa. Eller ta åtminstone itu med trappan som behöver slipas för att sedan kunna målas, säger Luther som sitter på min axel och kommenderar.

Det blir inte så idag. Idag blir det andra bullar. Det blir nya Lantliv, många koppar kaffe och örfilar (kanelbullar) för mig. Det blir videofilmer och lördagsgodis för 7-åringen och ”gör vad sjutton ni vill” för resten av familjen.

Ha en skön lördag!

Hon

Så här blev det nu sen

Mätta och belåtna kan vi nu begå bokslut över kvällens middag. Det tog litet tid innan vi kom oss för att slå oss ner till bords, eftersom vi skulle dokumentera.

(Tonåringarna tycker det är löjligt att måltiderna skall fotograferas innan förtäring nuförtiden.)

Så här var det nu i alla fall.

Fördrinken Ge-Ge

Per drink: 3 cl ljus rom, 1 cl bananlikör, 1 cl pressad citron. Rör om. Servera drinken kall i cocktailglas med sockerfrostad kant.

Provencalsk fisk- och skaldjurssoppa

5-6 personer

600 g räkor med skal

1 burk konserverade musslor i vatten

0,5 dl spad från musslorna

2 stora lökar (ca 400g)

2,5 dl purjolök skuren i tunna ringar

1,5 dl grovt hackad fänkål

3,5 msk olja

4 pressade vitlöksklyftor

4 msk tomatpuré

1 l vatten

4 fiskbuljongtärningar

1 kuvert saffran à 0,5 g

400 g fisk (regnbågsforell, torsk eller vad man råkar tycka om)

4 msk vetemjöl

1,5 dl kaffegrädde

2 burkar crème fraiche (à 2 dl)

Klicken

2 äggulor

1,5 tsk ljus fransk senap

2 krm salt

1,5 krm peppar

2,5 dl olja

1 dl gräddfil

4 pressade vitlöksklyftor

Gör så här:

Skala räkorna.
Hacka lök och vitlök fint, skiva purjon i fina ringar, hacka fänkålen grovt.
Hetta upp olja i en gryta och fräs upp grönsakerna under omrörning till de är mjuka.
Tillsätt vatten, tomatpuré, musselspad, de söndersmulade buljongtärningarna och saffran.
Låt puttra stillsamt under lock ca tio minuter.
Lägg i fisken och låt den bli färdig.
Vispa mjöl och grädde till en slät redning och vispa ner litet i taget i soppan under kraftig omrörning. Vill du, kan du lyfta upp den färdiga fisken innan du gör detta. Låt koka upp.
Ta grytan av värmen och rör i crème fraiche. Låt koka upp.
Lägg i räkor och avrunna musslor precis före serveringen.

Sås att klicka i:

Rör ihop äggulor, senap och kryddor. Tillsätt oljan i en smal stråle medan du vispar så tusan tills det blir en pösig sås (du gör alltså en majonnäs!). Rör i gräddfil och hackad vitlök.

Tillbehör:

Färskt bröd

Vinet smakade

Laroche Chablis 2006, AC Chablis

Ljusgult med en skiftning i grönt.

Ren, fräsch doft, toner av färsk frukt som mango, kanske päron (etiketten säger äppel).

Anslaget är syrligt och går över ett mellanregister av fruktig, svag sötma mot en nötig eftersmak.

Som helhet ett gott och framför allt rent vin, utan den litet unkna bismak som kännetecknar så många viner.

Alltså: satsa kanske hellre 15 euro på en vinflaska än på två vinflaskor.
Det är ju njutning det handlar om!

Hon och Han

Fira fredag

Den enorma anstormningen i kommentarfältet för inlägget nedan gav vid handen att det är vin som is the shit, åtminstone för den illustra skara som lät sin röst höras.
För att ära er blir det vin i kväll.
En flaska Chablis, av medelklass. Alkos pris var ungefär 15 euro. Samma firma hade också andra produkter i sortimentet.
Vad den smakar får vi återkomma till senare. Den skall drickas till en fisk- och skaldjurssoppa från Provence. Äntligen gör den här bloggen skäl för sitt namn.
Recept torde komma senare.
Fördrinken ikväll heter Ge-Ge. En cocktail på ljus rom, bananlikör och saft från en pressad citron. Den prisbelönta drinken skapades av den legendariska barmästaren från Helsingfors, Björn Brandtberg.
Det här är ett gott sätt att hedra minnet av honom.

Han

Sjutton också!

Voi vitsi!

I afton skulle det smaka med ett gott, kraftigt öl.

Men vi här med sopporna har kommit överens och slutit ett avtal om att inte inta alkohol på vardagarna, vilket väl bör ses som ett förnuftigt beslut.
Det är förmodligen hälsosammare och alldeles säkert billigare än att inmundiga något litet varje dag.

För vi hör inte till den grupp som drar huvudet fullt varje veckoslut. Nej, nej, vi är så innerligen måttliga, att jag blir riktigt förvånad varje gång.
Det händer faktiskt att det blir en skvätt kvar i flaskan om vi tagit en vinare någon kväll.
Detta är sant!

För något år sedan intervjuade jag en kardiolog som bekräftade att något glas rödvin per dag har hälsofrämjande effekter, åtminstone på hjärtat. Notera att detta gäller rödvin, inte vitvin i samma utsträckning.

Däremot hade kardiologen vissa dubier om snusets förträfflighet. Hrmpf!!

Men hans kolleger i Sverige fortsätter snusa, tills det är helt fastslaget att snuset är hälsovådligt.

Sådär, det var dagens propaganda om sprit och tobak.

Låt mig fiska kommentarer: Vad föredrar ni, öl eller vin?

Han

Klasstillhörighet

Idag har jag fått lära mig hur det ligger till och varför. Min vän slog huvudet på spiken när hon upplyste mig om hur det kommer sig att jag gång på gång avslöjar min klasstillhörighet utan att jag själv märker det. Det är nämligen så att vi ur pöbeln har för vana att vid det dukade bordet glatt resa oss upp och, visserligen vänligt och kanske inte alls burdust utan snarare för att inte besvära någon annan, sträcka oss efter det vi vill ha i stället för att, som de ur de mer bildade klasserna, be om att få det. Bara så ni vet.

Kanske boxerkudden är ett försök att klättra upp på samhällstegen. Har inte tänkt på det förut. En omedveten markör, helt enkelt. Kudden är inhandlad i Björneborg en gång för några år sedan och kostade hur mycket som helst. Men den låg där i fönstret och skällde på mig.

Hon

Ett brinnande vinskåp

För 11 år sedan, i samband med tillbygget och flytten till detta hus gjorde vi oss av med vinskåpet för att ha råd att mura spisen. Det har vi inte ångrat. Vinskåpet hade dessutom tappat lite av sin finess efter att det under några händelserika år haft som huvudsaklig funktion att utgöra förvaringsplats för modersmjölksersättningstetror och senare vällingdito.

Nu sitter han i soffan, tittar på brasan och kommer ihåg. Nostalgiskt minns han både hur vinskåpet såg ut, kändes och doftade (hyllorna var av rosenträ). Han minns hur han öppnade det och möttes av vällingburksstaplar, men också hur det var då vinskåpet faktiskt, under några eleganta år, fick vara just vinskåp. Själv minns jag mest den gången jag hade bjudit hem några vänner på tjejafton. Intet ont anande gick jag för att hämta en flaska gott vin till snacksen och döm om min förvåning när skåpet inte gick att öppna. Dörren måste ha hakat upp sig, ropade jag. Jag fick hjälp och "paff" gick dörren upp. Låset strittade så det bara ven om det. Han, samma Han som skriver inlägg på denna blogg, hade omsorgsfullt låst Vårt vinskåp och förmodligen tagit nyckeln med sig, då han gick hemifrån. Så var det med det låset. I och för sig var det mera praktiskt olåst med tanke på all modersmjölksersättning och nattvälling som senare kom att bli skåpets öde. Och vinet vi drack till snacksen var säkert riktigt gott. Minns inte längre...

Stillebenet på bilden ovan brukar stå på spiselkransen. Hästljustakarna härstammar från Dalarna, ljusstaken i mitten en gåva av svärfar och de små flasktavlorna en gammal produkt av mig själv.
Hon

Svartvit syn på livet

Att få tid för musiken...

Att sätta sig ned vid pianot och låta timmarna gå, låta melodierna flöda, låta det gå precis som det vill. Dåligt kanske. Om ingen hör kanske det kan bli bra nångång.

Man kan dra den där Padam-padammppadammdamm...

Eller den där tudituudituudituu. Den är bra. Den är mycket bra.

Eller Lundell, för fan:

Det är långt mellan lycka och leda.

När en smekning bränner som sveda,

på fredag.

Det kan bli som Sömnen.

Det kan bli som Vinter i paradiset.

Han

Den kvinnliga urkraften

Hemkommen från jobb och matbutik var det fortfarande ljust och nästan soligt på trappan. Varmt kändes det också. Den kvinnliga urdriften, att få gräva i jord och plantera fröer vaknade omedelbart! Det fanns varken tid för grävande eller frösådd, så det blev en kort promenad runt huset i stället. Murgrönan på trappan har klarat vintern utan bekymmer, lite brunbladigare än i höstas, men dock! Snart börjar marken också leva och plantskolorna fylls till bredden av färgranna plantor och doftande örter.

Och förså kan man ju börja med när som helst nu. Basilika och chili brukar höra till standarden. Prydnadspumpor har vi också haft ibland. Chilin är svår, eftersom vi inte har växthus. Men vår trappa ligger i lä och är försedd med eftermiddags- och kvällssol så det brukar gå. Ibland. En gång (för kanske tre år sedan) har vi faktiskt lyckats få en chiliplanta som växte sig stark och stor och gav rikligt med skörd. Annars brukar det vara en frukt här och en där på ganska spingliga stjälkar. Hon

Estetik är andlighet!

Ja, nog svämmar tvätten över och nog ligger sakerna utspridda här hemma för det mesta. Det förhindrar inte att det vackra inger lugn och det stökiga oro. Det gäller att finna balansen.

Paul Valery har sagt:

"Världen hotas konstant av två faror:
Ordning och Kaos"

Hon

De tillrättalagda hemmen

Ack hur estetisk vår tillvaro skall vara. Vi vinnlägger oss (alla) om att få fina, vita, New England-bilder på bloggen som skall spegla ett perfekt hem, en perfekt stil, genomtänkt och utstuderad.
Jag har turen att ha en Hon som ibland författar föga glättiga inlägg på den här bloggen, som föder allvarlig olust hos läsaren.
Men alla bilder på hemmet skall vara perfekta.

Jag kan berätta att vårt hem inte alls ser ut som på alla bilder. Vi har inte festliga ölprovningar och mustiga grytor och nybakt bröd alla dagar. Det hör faktiskt till undantagen!

Vårt hem ser oftast ut som på bilden ovan. Damm, belamrat diskbord, konstigheter både här och där, kläder i högar överallt, leksaker, andra saker, böcker, papper, listor, oöppnad post... De störande elementen är legio.

Vi bäddar inte ens sängen mer än en gång i veckan. Typ.
Det är ju bättre än att aldrig göra det...

Men här på bloggen lever vi som i ett inredningsmagasin. Ljust, fint, tillrättalagt.

Han

Aftonvard

Efter arbetsdagens slut väntade familjen hemma med nybakt bröd och getostsallad med honungsmelon, bacon och rostade pinjenötter. Efter detta kändes lördagsjobb som rena lyxen! Föreläsningen gick vägen, åhörarna var engagerade och dagen var i sin helhet meningsfull. Lärdomen: Var lyhörd för känslor i allmänhet och ditt barns känslor i synnerhet! Empati föds med hjälp av aktivt föräldraskap.

Men för att återgå till livet här hemma serverades en underbar Sachertårta till dessert, med de nedannämda(se morgonens inlägg) påskäggen som dekoration. Bordet fick jag duka själv. :)

Hon



PÅSKENS SACHERTÅRTA

Botten:
3 ägg
200 g smör (smultet)
2,5 dl socker
8 msk kakao
2 msk vaniljsocker
1,5 dl mjöl

Vill man ha en stor, hög tårta gör man två bottnar.

Grädda bottnen i 20 min. i 200 grader.

Fyllning 1:
2 dl grädde
1 msk socker
2-3msk kakao

Vispa ovannämnda ingredienser tjockt.

Fyllning 2:
aprikosmarmelad

Skär tårtbottnen itu och bred ut fyllningarna mellan dem.

Glasyr: smält blockchoklad
dekorativa påskägg