Hälsningar från Stockholm. Staden som känns både hemma och borta. Några gånger varje år behöver jag Stockholm; jag behöver de gamla husen, de många små broarna, de många människorna, de böljande blomstermassorna på Hötorget och uteserveringarna som är alldeles för kalla att sitta på. Men framförallt behöver jag de svenska skyltarna på erbjudanden utanför butikerna, de svenska uppmaningarna om allt och ingenting och sorlet i tunnelbanan på mitt modersmål. Jag behöver staden som lever på mitt språk.
Hon
söndag 6 april 2008
Stockholm i mitt hjärta
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Min man och jag älskar Stockholm! Helt annorlunda storstad är trista Helsingfors.
Alltid nu och då måste vi resa dit, för att känna den där speciella känslan av staden. *love*
Och måste tillägga att vi alltid blivit så underbart mottagna och omhändertagna där. På ett helt annat vis än finnarna gör.Så är det bara. Svenskarna kan!
Så är det, Stockholm är Stockholm. Men nog har ju Hesa sina fina sidor också, minsann! Tänk hallarna i Hagnäs och vid Salutorget. Domkyrkan med sin trappa. Kronohagens små antikvitetsbutiker, strömmingsmarknaden... Sånt.
Voj, och jag som är så kär i ert Hesa!
Men tack för hälsningarna från min hemstad ändå ;-). Jag far dit imorgon jag och hoppas på sol och ett besök till Zetas, "finsmakarens trädgård" nära IKEA för att kolla på plantor och njuta av att sitta i deras underbara fik.
Och så har min Kukkapuro-stol vid skrivbordet slutat passa in efter att vi målade mitt arbetsrum blått, så den får flytta in hos Maken och jag ska helt brutalt byta ner mig till en IKEA-stol som passar bättre, eller som lätt går att klä om med tyg i en färg som passar ihop med rummets nya stuk.
Börjar tro att jag måste få ordning på husets kameraläge snart, så jag kan börja sätta in lite husbilder i bloggen jag med.
Det är ju så trevligt med era bilder och med alla sköna husbloggar ni länkar till. Vilket bra tillskott till alla otaliga inredningsblaskor jag ruinerar mig på.
Fridens.
Ser självklart fram emot husbilder, Mollalena!
Ja, som jag skrev har nog Helsingfors sin charm också, tycker jag. Men för mig är Stockholm lite som en drog som behövs med jämna mellanrum, för att minorotetsidentiteten skall kännas ok här hemma däremellan.
Zetas har jag aldrig besökt. Låter som ett bra mål för nästa tripp! Tack för tipset.
Skicka en kommentar