I går kväll var det stor fest. Teaterföreställning med goda vänner och därpå middag hemma hos oss som våra och det andra parets barn hade tillrett, som en farsdagsuppvaktning. Teatern var fruarnas uppvaktning.
Pjäsen vi såg heter Försäljarna och spelas på Lilla teatern. Den är skriven av David Mamet i mitten av 1980-talet och har vunnit Pulitzerpriset.
Och det var så innerligt, förfärligt dåligt, från början till slut.
Jag läser recensionen i Hbl, skriven av Gösta Kjellin, som jag beundrar för hans stilistik och komprimerade text. Denna gång är han dock ute och cyklar riktigt rejält, eftersom han ger pjäsen och tolkningen på Lillan goda betyg. Han har tydligen dragits vid näsan. Den totala avsaknaden av djup i regi och tolkning på Lillan saknar motstycke.
På scenen stod en grupp herrar, som representerar gräddan av det finlandssvenska skådespelargardet; Sarkola, Wentzel, Lundberg, Rundman och så vidare. Pjäsen var översatt av bl.a. Christer Kihlman som i detta skede får en välriktad känga för trist språk.
Jag går nu inte mera in på intrig och så, men då pjäsen var slut drog såväl publiken som skådespelarna synbarligen en suck av lättnad. Äntligen får vi gå hem och glömma det som varit!
Med Kuksugare och Fitta och nedvärderande omdömen om både indier och polacker inombords, var det genomskönt att lämna Lillan och dra sig hemåt för en ypperlig trerättersmiddag, som tonåringarna plus en sjuåring dukat fram. Dessutom förekom en ex tempore bakad chokladtårta till kaffet.
Tommasis Amarone av årgångarna 2000 och 2001 skänkte måltiden en välförtjänt inramning av prestige och andäktig vällust.
Sakta men säkert skingrades våra minnesbilder av hur sällsamt dålig teater kan vara tungt för själen och då vitchokladmoussen smalt i munnen kunde vi knappt längre komma ihåg varför vi hamnade på denna föreställning.
Vilken tur att vi inte åt innan vi såg pjäsen. Det hade varit bortkastade delikatesser!
Jag vill ändå varmt tacka både barn och fruar för denna kväll!! Som en av fruarna sa: Det är tanken som räknas...
Han
6 kommentarer:
låter som om ni haft en lika dålig teaterupplevelse som vi hade för en tid sedan på wasa teater. det är lyckligtvis ytterst sällan pjäser är dåliga alltigenom.
tur att ni fick plåster på såren när ni kom hem!
Tacka vet jag Indiana Jones på video. Det var P:s och min kulturupplevelse nu under helgen. Det ändå som saknades var den där vitchokladmoussen på bilden...mums
Vad synd då med teatern. Så typiskt att när man kan ta sig tid att njuta så blir det inte riktigt som man tänkt. Tur ändå att både mat och dryck var lyckade!
Försenade grattis på farsdagen! Det är ju klart det är tanken som räknas..
Vi ska se Reko Lundans Onödiga människor nästa helg, hoppas den är bättre.
Apropos er önskan att söka asyl från sannfinnländarna- var kan jag söka asyl från Maria B-E? Här i Österbotten borde vi ju vara rätt säkra i all vår tölpiga lantlighet med oförmåga att tyda de fina Helsingforssignalerna.
Och blir saken faktiskt bättre av att förklara att man bara tänkte högt?!?
CK
Nä, det blir inte bättre av det. Stackars Mia, som är född med en silversked av omedvetet översitteri i sin av generationers maktfullkomlighet fördärvade imperialistmun. Bättre ett enkelt björnbär i Österbotten än en hel drös skogsindustripampar i Helsingfors. Sorry, det var det bästa jag kom på nu...
Såg dina anförvanter på teatern, CK. De visade tummen ner!
Han
Jag hoppas det var åt pjäsen... ;o)
CK
Skicka en kommentar