
Hösten är obönhörligt här. Hans alterneringsledighet tar sig uttryck i läckerheter. I går kväll, lyckligt nerflugen från Vasa, möttes jag av dofter som närde lyckliga barndomsminnen. Garibaldigryta! Kommer någon ihåg den? Äppel och lök stekta i en ganska stark curryblandning, malet kött och ris. Länge uppgav jag den som min favoriträtt i alla "mina vänner" böcker som klasskamraterna lät mig fylla i.
En annan dag när jag kom hem var det traditionell Tarte Tatin. Mmmmm...
Om mat vore enda vägen till lycka skulle vi sväva på rosa moln såhär i skördetider!
Hon

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar