lördag 21 juni 2008

Midsommar i regn och snuva

Åtminstone här vid sydligare breddgrader var det mycket blött i går på midsommaraftonen. Men vårt program förlöpte som det brukar, som det gjort de senaste tjugo åren. Skumvin i Bodan, stångresning, dans kring stången som majats redan dagen innan. Sedan femkamp, som i år fick vänta på regnupphör efter middagen. Middagen, ja. Traditionell midsommarmat; fiskar av olika slag, litet övriga smörgåsbordsrätter sådär. En nubbe och litet läskande öl. God och närande kost.

Smörgåsen har en inlagd gös som pålägg.
Receptet är enkelt:
3-4 gösfiléer saltas med havssalt och ligger så i någon timme.
Därefter torkas de med hushållspapper och skärs i strimlor.
Blanda en marinad av en halv dl neutral olja (rybs, raps, solros...) saften från två limefrukter och en halv citron, klipp i ett knippe dill och ett knippe gräslök, en matsked krossad rosépeppar och en dito svartpeppar.
Låt fiskbitarna ligga i marinaden och dra över natten, med någon omrörning då och då.
Enzymerna i fiskens kött stelnar och det blir helvitt från att ha varit pärlefärgat grått, om ni fattar.
In alles, en väldigt god och trevligt annorlunda rätt för smörgåsbordet. Passar ypperligt med malaxlimpa, åländskt svartbröd, men bäst förstås med Backers maltlimpa från Ekenäs.


Och elden, elementet för midsommarnattens väsen och najader, lockelsen som bär ut sin värme över en vik som ligger glänsande som ett nybonat golv. I eldens sken vaknar de till liv, sagofigurerna som under dagen ligger mycket lågt av rädsla för att avslöja sin värld - en värld som vi inte vet något om. En värld av godhet, mild välvilja.
Vi märker ingenting, vi sitter förblindade av lågornas flammande sken och njuter av hettan i våra ansikten en regnkulen natt som denna. Omkring oss dansas det över vattenytan och i skogsbrynet, det viskas, tisslas och tasslas kanske till och med. När vi lagt oss till vila är det deras tur. Nymferna och trollen firar på sitt sätt, vi på vårt.

Han

P.s. Någon har drabbats av en rejäl förkylning. Någon har hösnuva.




1 kommentar:

Anonym sa...

Malaxlimpa är inte Åländskt, det är från Malax som ligger i närheten av Vasa. Världens godaste bröd, måste se till att någon börjar sälja det här i Malmö...