



Han
Fem människor och ett hus, litet pengar och många bekymmer. Men stor vilja och mycket mat! Välkommen!




I köket bakas det. Lussebullar utan saffran...
Saffranet ligger prydligt, bortglömt på hyllan och myser.
Voi, voi!
Vita, våta fligor dalar ner och täcker träd och mark.
Kolla in högen med gamla plankor på vår gårddet (bakom det gamla äppelträdet) . Meningen var att vi skulle hinna få bort dem innan snön. För en vecka sedan lade vi in nytt plankgolv i vardagsrummet och här ligger nu de gamla plankorna och skräpar. Voi, voi.
...det säger ingenting om livet!
Som vår blogg.
Det vackra föds i det du gör.
Som att skriva vackra inlägg och tillfoga delikata bilder.
Inte som vår blogg...
Befinner mig i hjulet, det fort snurrande just nu. Vill så mycket men får nöja mig med att ständigt vara några timmar eller någon dag efter och behjälpligt reparera det som kan repareras och sedan sköta det mest akuta.
Däremellan skall man ta ställning till om man, när tid är skall muta yngsta barnet med dyra leksaker, eller inte för att få henne med på noterna gällande vaccineringen med stort V. Själv kunde jag tänka mig att ta vaccinet utan mutor. Med glatt mod och stor tacksamhet, men det får jag inte. Ojämt falla livets lotter.
Hon

Det är mycket på gång igen. Bloggandet får, som ni märker, falla åt sidan. Soppan puttrar på. Till slut blir den förhoppningsvis god fast det tar tid med långkok...
Han och Hon har hunnit en sväng till Nami Namaste (http://www.naminamaste.com/) på Ösel. Mycket avkopplande och trevligt. Osannolikt på något sätt.
Min dotter och jag har återvänt till vår verklighet, efter två efterlängtade dagar bortom krav och plikt. Jag har haft glädjen att umgås med en av världens trevligaste människor på heltid och igen en gång slås av hur privilegierad jag är som får vara hennes mamma.
I två dagar, en solig och en mulen och senare regnig, fick vi bekanta oss med Tallinn. Vi har pysslat om oss med manikyr och frisyr, vi har ätit på Olde Hansa och njutit av lång och pratig hotellfrukost. Vi har studerat människor och gjort vissa iakttagelser. T.ex. den om att finländarna på hotellet om morgnarna inte frågar sitt ressällskap hur natten varit och om man sovit gott. Det var bara engelsmännen, normännen och fransmännen som gjorde så. Finnarna frågar uteslutande varandra om man supit mycket i natt. "Olitko kännissä?" eller "Ryyppäsit sä kunnolla?" var morgonhälsningen i de finländska frukostborden. Mellan vänner, mellan vuxna barn och föräldrar, mellan alla. I Tallinn...
Hon
...och vi fortsätter vårt liv utanför bloggen även om det är glest mellan inläggen här. Vi har hunnit med det ena och det andra. Firat svärmor med utflykt till Borgå och Timbaali. Sniglar och annat gott stod på menyn. Kan rekommenderas.
Vi har hunnit med hemgjord Limoncello. Det blev gott. Lite sötare men minst lika god citronsmak som i den köpta, riktiga, versionen.
Och jag har hunnit med Oslo där syrenerna stod i full blom och serpentinresterna prydde trottoarerna efter den 17 maj och eurovisionsyran.
Vi lever.
Hon
Så är det då äntligen fredag igen. Veckan har varit intensiv då det gäller det mesta. Och det mesta innebär både fysisk, psykisk och andlig påfrestning. Men nu är vi åter här i fredagsruset. Och tur är väl det.
Så vi tog några grönsaker av olika slag...
Skar dem i bitar och gräddade...
Vi korkade vinet och hällde i...
Alla de här är inte påsköl per definition. Godast tyckte Han var Oppigårds Easter Ale medan Hon gillade Traquair Jacobite ale bäst. Förutom de här på bilden provade vi Stallhagens påsköl, som fick klart godkänt. Hästlängder bättre än fjolårets version!!

Laxen hade i ugnen fått sällskap av lök, paprika, rucola, champinjoner samt gevréost. Det här var gott, väldigt gott!