Gud som haver!

Vansinnesblåsten har blåst sönder mitt paraply. Den på nästan alla plan inspirerande arbetsbördan håller på att vältra sig över mig i stället för att hålla sig på behagligt avstånd. Tröttheten tar över efter lunch ungefär och kaffet tycks ha förlorat sin uppiggande effekt. Gud, ge mig apelsiner!

Jag ber aftonbön med min yngsta dotter varje kväll. I min barndom bad min mor aftonbön med mig varje kväll. I hennes barndom bad hennes mor... o.s.v. Traditioner ger trygghet.
P.g.a. att man upplyst mig om att det inte är korrekt att avsluta bönen med "den Gud älskar lyckan får", försöker jag att göra det bara var tredje kväll. Däremellan (var tredje kväll) avslutas bönen med "Du förbliver Fader vår" och däremellan (kvällen som blir över), avslutas bönen med "Du förbliver Moder vår".

Amen.

Hon

Farsdag på stugan

Samtidigt som jag börjat julfirandet mad pepparkaksbak och ljusboll i fönstret klamrar vi oss fast vid sommarlängtan och stugliv. Detta var nog definitivt sista helgen på stugan för i år. Tror jag.

Ute var det ständig skymning, rått och ruggigt. Sommarens blommor har vissnat och allt andas ödslighet. En liten svampsås bjöd skogen i alla fall på.

Enris placerades i fönsterljusstaken för att skrämma mössen. Lär hjälpa. Och gör det det inte kan de ju få lite julfint i huset...

Ju råare och disigare vädret utomhus är, desto varmare lyser ljusen inne i stugvärmen. Både denna väggljustake och fönsterljuskronan på föregående bild har ädre dottern gjort i skolslöjden.

Två minatyrtavlor som jag själv målat för många år sedan. Nu har de hittat sin plats i sommarhuset.

Hon

Höstgrönska

Än är det lite liv kvar på vår gård. Om bara någon vecka är allt förbi.

T.o.m. det ruttna och rostiga blir vackert såhär års.

Ett skönt höstveckoslut till er alla!

Hon