Det är mycket på gång igen. Bloggandet får, som ni märker, falla åt sidan. Soppan puttrar på. Till slut blir den förhoppningsvis god fast det tar tid med långkok...
Han och Hon har hunnit en sväng till Nami Namaste (http://www.naminamaste.com/) på Ösel. Mycket avkopplande och trevligt. Osannolikt på något sätt.
Min dotter och jag har återvänt till vår verklighet, efter två efterlängtade dagar bortom krav och plikt. Jag har haft glädjen att umgås med en av världens trevligaste människor på heltid och igen en gång slås av hur privilegierad jag är som får vara hennes mamma.
I två dagar, en solig och en mulen och senare regnig, fick vi bekanta oss med Tallinn. Vi har pysslat om oss med manikyr och frisyr, vi har ätit på Olde Hansa och njutit av lång och pratig hotellfrukost. Vi har studerat människor och gjort vissa iakttagelser. T.ex. den om att finländarna på hotellet om morgnarna inte frågar sitt ressällskap hur natten varit och om man sovit gott. Det var bara engelsmännen, normännen och fransmännen som gjorde så. Finnarna frågar uteslutande varandra om man supit mycket i natt. "Olitko kännissä?" eller "Ryyppäsit sä kunnolla?" var morgonhälsningen i de finländska frukostborden. Mellan vänner, mellan vuxna barn och föräldrar, mellan alla. I Tallinn...
Hon
...och vi fortsätter vårt liv utanför bloggen även om det är glest mellan inläggen här. Vi har hunnit med det ena och det andra. Firat svärmor med utflykt till Borgå och Timbaali. Sniglar och annat gott stod på menyn. Kan rekommenderas.
Vi har hunnit med hemgjord Limoncello. Det blev gott. Lite sötare men minst lika god citronsmak som i den köpta, riktiga, versionen.
Och jag har hunnit med Oslo där syrenerna stod i full blom och serpentinresterna prydde trottoarerna efter den 17 maj och eurovisionsyran.
Vi lever.
Hon
Så är det då äntligen fredag igen. Veckan har varit intensiv då det gäller det mesta. Och det mesta innebär både fysisk, psykisk och andlig påfrestning. Men nu är vi åter här i fredagsruset. Och tur är väl det.
Så vi tog några grönsaker av olika slag...
Skar dem i bitar och gräddade...
Vi korkade vinet och hällde i...
Alla de här är inte påsköl per definition. Godast tyckte Han var Oppigårds Easter Ale medan Hon gillade Traquair Jacobite ale bäst. Förutom de här på bilden provade vi Stallhagens påsköl, som fick klart godkänt. Hästlängder bättre än fjolårets version!!
Laxen hade i ugnen fått sällskap av lök, paprika, rucola, champinjoner samt gevréost. Det här var gott, väldigt gott!
Efter arbete och bilfärd till stugan, av och an och fram och tillbaka, hade döttrarna bakat muffins när vi kom hem! Med massor av goda, hela chokladbitar i.
Tack för det!
I kväll är det EARTH HOUR och vi får tända stearinljus. Alltid lika trevligt!
Det är glest mellan inläggen. Kanske ett tecken på att livet fått nytt innehåll eller så att innehållet blivit fattigare och tristare. Må vara hur som helst, här kommer en liten uppdatering.
Igen en solig dag, denna gång lördag. Aktiviteterna bestod nu av hemgjord Curling (värden hade varit händig och donat och gått an med motorsågen), sparkstöttingsfärder och samvaro med vänner och familj. Naturen är bedövande vacker såhär års. 
Om man har brist på sysselsättning, vilket inte borde vara fallet i mitt fall, kan man besöka nybyggen i huvudstadsregionen och de stylade lägenhetsvisningar man där kan bevittna.
Lite som att gå på bostadsmässa.Tja!
Det har gått en tid igen.
Vintern håller i sig gott folk, i sanning gör den det. Små bitar av vår visar sig någon solig dag och drar sig direkt undan igen, böjer sig för snöfall, kyla och mörker.
Nu ska jag inte hemfalla åt sentimentalitet utan mycket konkret uttrycka vad min längtan efter vår med sol och värme grundar sig på. Taket ska läggas om ut- och invändigt på bastun ute i skärgården. Det låter sig lämpligare göras om vädret är tjänligt. Är det för kallt brister takfilten. Sägs det.
I väntan på detta ägnar vi oss som vanligt åt matliga fröjder.
I går köpte vi ett våffeljärn som länge legat högt på Hennes önskelista men som jag i egenskap av Han inte lyckats förverkliga.
Nu blev det av, Hon köpte det själv.
Våfflorna åt vi först med rom, lök och smetana, följande sats med vispgrädde och hjortronsylt.
Dryckerna var först och främst en liten jamare i form av snapsen som heter Utö, en liten blandning med toner av fläder och citron. Litet väl somrigt kanske men å andra sidan blev det ett ögonblickligt och gott äktenskap med rommen och smetanan.
Öl ska man självfallet ha till rom. Tvivelsutan. Den här gången blev det Nynäshamns Ångbryggeri från Nynäshamn, ca 60 km söder om Stockholm. Hade tänkt att vi testar både Bedarö Bitter och Sotholmen Stout, men det förstnämnda står ännu kvar i kylen. Det har dock testats här tidigare och befunnits vara mycket bra. Sotholmen Stout håller en alkoholhalt på bara 4 %, vilket kan synas vara svagt med blajvarning. Dock reder det sig bra, Nynäshamnsgänget. Ölet ser till färgen ut som cokis, med ett bra skum som bildar flor på glasets innersida. Smaken är behaglig med en utpräglat torr, mild sotsmak och medelstor humlebeska.
Priset för bägge de här var på CM i Da Pingguo (Iso omena) 5,70 euro per flaska, vilket ju är rätt högt. Smakupplevelsen för Sotholmen var kanske 3,60 euro.
Tack för denna gång. Återkommer.
Till påsk ska vi prova mera öl!
Och käka Anthon Bergs pastellfärgade påskägg.
Han
Eller har vi blivit okänsliga?
Han glömde visst nämna att vi inte bara drack här om sistone. Vi åt minsann också! Och det var helt ok, riktigt gott faktiskt. En räkpasta med färsk citronmeliss och timjan i sås på creme fraiche. Ja och vitlök förstås. Räkorna lades i till sist för att inte bli hårda. Även om två italienska flickor på utbyte en gång lärde oss att andra alternativet är att låta räkorna puttra över 30 minuter i såsen. Vårt tålamod klarar inte av sådant, så vi kör med sista sekunden tricket i stället.
I kväll blir det Lidls ostfondue. Men vi har GOTT VIN! Vårt tålamod har tydligen gett upp också här. För nog inser vi att dessa engångspåsar är långt ifrån den fondue som vi omsorgsfullt tillredde från grunden, i vår ungdom. Men det var då. Nu har vi bråttom för livet är kort och det gäller att skynda.
Kanske återkommer vi till hur det hela smakade. Om vi hinner.
