tisdag 2 mars 2010

Förresten

Vill framhålla att bilden här nedan på köttgrytan är symbolisk och innehåller inte strutskött, utan inhemsk karelsk stek, som vi använder som ingrediens i ett rejält långkok. Två timmars puttrande på spisen, medan vi avverkar hela vinflaskan, brukar resultera i en billig, mustig historia. Men struts åt vi häromdagen, så omdömet stämmer.

Men vad jag vill nu är att gnälla över utbudet på matvaror i butikerna!
Jag har de senaste månaderna blivit så innerligt beklämd av att aldrig hitta någonting innovativt i diskarna utan alltid bara broiler i orangefärgat slem, grisfiléer - antingen så kallade yttre eller inre - i vakuumförpackning i orangefärgat slem, malet kött förpackat i skyddsgas, med olika grader av fettinnehåll och av olika djur och sedan de långa gäddorna av importerad oxfilé, så kallad yttre eller inre...
För att inte tala om den norska så kallade laxen, som inte fångats, utan tagits upp ungefär en vecka tidigare.

Man blir ju bara så trött.

Laga nu sen fucking sushi av fisk som är en vecka gammal.

Var är den inhemska siken och abborren? Var är de bastutorkade renstekarna som ska hänga i krokar bakom köttdisken? Var är de nybakade bröden? Om de någon gång finns i någon extremt ambitiös butik, kostar de avskyvärt mycket, för då anses dessa basvaror vara lyxmat, gourmetspis.

Varför måste allt vanligt vara gammalt eller förpackad i skyddande gas?
Är det någon som vill ha sånt?

Han igen

2 kommentarer:

alegni sa...

jag håller SÅ med!

Kamomilla sa...

Håller så med. Och vi hemma hos oss är lyckligt lottade som har frysen fylld av hjortkött direkt från jaktlaget...

Hatar marinerat kött och det börjar vara ack så svårt att hitta nåt annat. Man misshandlar först råvaror industriellt för att sen ersätta det man förstört med E-ämnen... kermainen possupaisti innehöll 11 E ämnen... Tuttifrutti choko godispåsen innehåller hela 16 (!) E-ämnen och det äter dagens barn...
Här köps inte något bröd mera. mannen bakar allt vårt bröd och det är ack så gott. I vedugn bakat dessutom. han hävdar att det inte alls tar så mycket av hans tid. pasta gör han alltid själv också.


Läser man Nilssons bok om E-ämnen kan man knappt handla i affären mer...